Vänstern visar vägen

I förhandlingarna om budgeten - när alliansen avvisat den utsträckta handen - visade Vänsterpartiet tydligt vad man ville genomföra av reformer och fick med sig S och Mp. Kommer du ihåg? Och glöm inte att ta med det till valurnan 22 mars (om det nu blir något val). Reformerna hade en tydlig röd tråd: Ge tillbaka till dem som inte har det så bra ställt det som togs ifrån dem under de åtta alliansåren inkl en viss efterbörd från sossestyret.
- Sänkt skatt på pensioner
- Rätt till heltid
- Avdrag för facklig avgift
- Höjt underhållsbidrag
- Åtgärder för att minska barnfattigdomen
Och därtill en del andra reformer. De ligger nu på is och kommer igen i en vårproposition om svenska folket vill den 22 mars (Om om ......!)

Det som kommer att ligga i potten vid ett extra val är antingen vägvalet ännu längre bort från välfärdssamhället eller att vi tar oss upp på vägen igen efter åtta års dikeskörning. Vänsterpartiet kommer definitivt att arbeta för att gapet som ökat krymper igen mellan de som har (ibland så mycket att de badar i det) och de som inte har (ens tillräckligt för att doppa fötterna).

TTIP är odemokratiskt - varför tvekar (S)?

Ännu inget handelsavtal mellan EU och USA. Än lever demokratin.
Handelskommissionären Cecilia Malmström besökte nyligen Washington DC för att föra TTIP-förhandlingarna framåt.
Handel är bra men handel ska regleras. Och handel och investeringar ska inte ges utrymme att skapa en rättsordning som är överordnad enskilda staters demokratiskt valda lagstiftande församlingar.

Här slirar TTIP-avtalet (Transatlantic Trade and Investment Partnership) även kallat det transatlantiska frihandelsavtalet. Och här funderar jag vad Socialdemokraterna sysslar med som inte klart tar avstånd från ISDS (Investor State Dispute Settlements) en rättsordning där investerare kan stämma stater som tar beslut t ex i folkhälsofrågor eller för den del andra politiska områden.

Tobaksbolaget Philip Morris har stämt Uruguay och Australien på enorma summor för att ländernas parlament beslutat ändra lagstiftningen kring tobak. Anledningen är förstås att ländernas regeringar vill minska antalet dödsfall och sjuklighet som beror på tobaksrökning. Det som ligger i potten är alltså att Sverige skulle behöva ge upp möjligheterna att själva bestämma politiken i sådana frågor för att kunna minska de mycket stora skadorna tobak orsakar. Tillämpligt också i fråga om alkohol med liknande problematik.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tydligt tagit ställning emot TTIP i dess nuvarande form.
Var står Socialdemokratin? Hur kan ni ens överväga att godkänna ISDS?
Är allianspartierna beredda att sälja ut självbestämmanderätten?

En stark vänster vid ett extra val garanterar Sveriges självbestämmande. Vi säljer inte ut självständigheten!

Funktionshindrade ett besvär för Paul Håkansson

En rullstolsburen berättar i en insändare i NT 28 december hur han behandlas illa av spårvagnsförare i Norrköping. De vägrar att hantera en ramp för att den rullstolsburne ska ta sig ombord. Östgötatrafikens VD beklagar attityden och säger att så får det inte vara. Han skriver: ”Finns någon annan resenär i närheten uppskattar vi förstås om de kan hjälpa till. Det sparar oss och framför allt dig och övriga kunder lite tid och möjligheterna att kunna hålla tider och anslutningar till andra linjer ökar.”

Först diskriminerar spårvagnsförare en medborgare, därefter insinuerar VDn att den som är rullstolsburen försenar trafiken och orsakar att tidtabeller spräcks och anslutningar missas. Det är subtilt, men tydligt. Det är inte bara förarnas attityd som behöver utmanas. Här deklarerar VDn att den som är funktionshindrad ställer till med besvär för Östgötatrafiken. Detta är ytterst allvarligt och borde bli en fråga för styrelsen.

Stoppa våldet mot kvinnor!

Elva kvinnor utsätts för våld i Finspång varje vecka 2011 anmäldes till polisen i Finspång 119 fall av våld. Med våld definieras allt från hot till misshandel och våldtäkt. Enligt BRÅ och kvinnojourerna i Sverige är mörkertalet stort. Endast 20-25 procent av fallen uppskattas bli anmälda. I de flesta fall förblir händelsen okänd och i många fall fortsätter våldet. I Finspång handlar det enligt de uppskattningarna om 500-600 fall av våld mot kvinnor varje år. Det motsvarar att elva kvinnor utsätts för våld varje vecka.

Söndag 25 november är det Internationella dagen mot våld mot kvinnor, proklamerad av FN och uppmärksammad i stora delar av världen. PÅ det här området händer det inte så mycket i Finspång. Det är dags att vi också gör något den dagen tillsammans för att rikta uppmärksamhet på ett förhållande som är oacceptabelt. Och våld är för den del ingen naturlag, våld är kultur och går att förändra. Vem som helst kan ta ledningen. Det här är ingen kvinnofråga. Det är i allas intresse. Det får inte vara tyst om det här i Finspång eller någon annan stans heller!

Må bättre och kunna mer

På onsdag förelägger min partikollega Elisabet Rehn fullmäktige en plan för den kommunala psykiatrin. Den ska ge politisk vägledning för vår sektor social omsorg att möta en alltför omfattande psykisk ohälsa. En ohälsa som tenderar att växa. Oroande inte minst bland unga människor.
Planen är bra. Vi diskuterade den på gruppmötet ikväll. Men det finns risker med våra politiska styrdokument.
- För det första att administrationen och den politiska ledningen glömmer bort dem och inte låter dem styra.
- För det andra att just detta dokumentet blir alltför tungt på symptomsidan, dvs att samhället agerar först när problemen uppstått.
- För det tredje att den inte når ut utanför psykiatrin och in i andra sektorer. Integreringen är avgörande för att man ska kunna minska ohälsan.

Vid nästa fullmäktige ska jag själv lägga fram grundskolestrategin för 2012-2016 för Finspång. Den är bra. Den har fått mycket gott mottagande av remissorganen och av administrationen. Den pekar på de centrala inslagen i hur man bygger en bra skola.
Men samma sak här. Den kommer inte att påverka riktningen på skolan i Finspång om den inte blir en levande del i det dagliga arbetet i politiska beslut och i verksamhet i de olika skolenheterna.

Elisabet och jag kommer båda som beredningsordföranden att noga följa hur de "barn vi satt till världen" tas om hand. Vi kan inte säga att vi satt en klasstämpel på dokumenten fast de åtgärder de ska resultera i främst ska gynna de utsatta, de resurssvaga, de som inte har röst. Det är det som är vänsterpolitik, det är det som är skillnad mot alliansens duka-bordet-åt-sig-själv politik och sopa ner smulorna till dem på golvet.

Kvinnor bär upp kommunen

Det är uppenbart att utan kvinnor skulle inte offentlig verksamhet fungera. Se bara på den s k klockfesten i Finspång. Av 44 tjänstemän som hedrades efter lång och trogen tjänst var 41 kvinnor och 3 män. Av fem förtroendevalda var fyra kvinnor och en man.

Det finns många aspekter på detta bl a i dessa dagar när vi går in i en avtalsrörelse. Många tjänster som innehas av kvinnor handlar om omsorg av olika slag och är ofta ojämlikt lågt betalda. På de senaste 10 åren har det inte hänt mycket för att jämna ut skillnaderna. Att skillnaderna inom yrkesgrupperna är utraderade är en liten tröst.

Är det inte dags nu? Upprätta kvinnans fulla värde och sätt av en särskild genuspott i kommunen som lyfter kvinnodominerade låginkomsttjänster mer än andra.

Som ordförande i demokratiberedningen med ansvar för det långsiktiga arbetet utmanas jag på alla tre områdena (Demokrati - Jämställdhet - Mångfald) som är vårt uppdrag av det här förhållandet. Jag förstår att det blir att kavla upp ärmarna och sätta på sig blåbyxorna

F d politiker är inget frälse

Det väcks propåer om det orättvisa i att politiker i åratal kan leva på sin garantipension från riksdag, landsting eller kommun. Jag kan inte annat än hålla med. Givetvis sticker det i ögonen och särskilt när dessa "bidragspensionärer" startar egen firma som de kanaliserar in stora pengar i. De låter företaget debitera för tjänster man utför och bygger upp en privat pensionsfond för ålderns höst. Förresten inte ovanligt att det är tjänster som är knutna till dörrar som öppnats och kontakter som skapats genom det politiska uppdraget. Det finns mycket goda skäl att revidera systemet. Inte slopa det helt dock.

Det finns ett nödvändigt och lagstadgat "privilegium" förenat med politiska förtroendeuppdrag. Det ger rätt till tjänstledighet. Många (de flesta?) har således ett jobb att gå tillbaka till om det politiska uppdraget av olika skäl upphör. Detta är en förutsättning för att många goda krafter ska ta risken.

Det är en risk att ha svenska folket som arbetsgivare. Efter tredje söndagen i september vart fjärde år kan man stå utan jobb. Det kan komma oväntat och är lite som att vara tränare i ett topplag som hamnar i formsvacka. Därför är en tidsbegränsat garanterad ersättning rimlig för den som inte har jobb att falla tillbaka på.

Men politiker är inget frälse. De är AV folket FÖR folket! Arbetsförmedling, coacher, FAS 3 och ytterst försörjningsstöd är även för dem. Det var i ett annat samhälle som vissa varelser var "mer jämlika" än andra.

Fotnot: Exemplet Bengt Westerberg lyfte 28 000 kr/mån ett antal år efter att han lämnade riksdagen och från det att han blev pensionär 7 000 kr/mån i riksdagspension. Därutöver tjänade han långt över en miljon om året för diverse styrelseuppdrag bl a i Röda Korset, där han var det största individuella hjälpprojektet.