Aliens på Bergslagstorget

Det finns Finspångsbor som ogillar att gå i centrum för alla missbrukare. Missbrukarna ses som "aliens". De ser allt annat än nyduschade ut och kan bli lite högljudda och vifta med armarna. Till det yttre är många av dem inte längre vackra. Det inre vackra i dem är svårt att få kontakt med. Livet har farit fram väldigt hårt med dem.

För många blev livet en gång förstört långt innan första alkoholen rann i strupen. Här finns många tragiska livsöden, en del livslånga. Det finns också de som hade en ganska normal uppväxt men som hamnade snett.

Ofräscha? Visst. Skräniga och oförskämda? Visst. Farliga? Nej. De är människor, människor som du och jag. Men de har förlorat kontrollen över sitt liv. De flesta vill egentligen varje dag komma ur skiten. Men kraften i drogen är stark, oändligt stark. Pressen från kompisarna likaså. Och överallt i samhället, alkoholkulturen, glorifieringen, mystifieringen.

Jag har jobbat hela livet med alkoholfrågan, ideellt och professionellt. Jag har varit med om att få bära ansvaret för att andra som bär alkoholkulturen drar ner några i fördärvet. Jag har hört hur många förslag som helst på hur man ska ta tag i problemen. Sällan har någon ifrågasatt den stora massans drickande, den som är rekryteringsgrunden för ett ständigt tillflöde av nya missbrukare; massan som anger normen för barn och unga att livet kräver alkohol, att festa = alkohol.

Ännu en gång får vi det här problemet i knät. Ännu en gång ska vi få bort "aliens" från synfältet så vår tillvaro inte störs. Bara vi slipper att se dem så kan de väl få supa vidare.

Nu prövas vår människosyn. Är den human eller är det estetiska skäl och trivsel som styr åtgärdslistan som ska följa när politiker och tjänstemän ska göra något åt saken.

Nu kommer vårt förhållningssätt till kunskap att prövas. Är vi beredda att ta till oss de åtgärder som vi vet ger effekt för att stoppa rekryteringen av ständigt nya och som kan vägleda även om det kräver mod att genomföra dem.

Nu kommer vår solidaritetskänsla att prövas. Solidariteten med dem som spelar i junior- och i b-laget än och som behöver nyktra miljöer och kamrater för att inte gå upp i elitserien.

Medkänslan med de jobbiga missbrukarna - förlåt, MÄNNISKORNA som missbrukar - kommer att prövas. Hur mycket är vi beredda att satsa för att de ska återfå sina liv, sina drömmar, sin självrespekt, vår respekt?

Det strategiska tänkandet hälso- och socialpolitiskt kommer att prövas. Vilka förändringar i våra egna vanor är vi beredda att göra. En förändring som håller på lång sikt kräver det. Ska social- och hälsopolitiska mål överordnas näringspolitiska?

Att vi dricker, dricker mer och i många fler sammanhang har ett pris och kvittot är våra "aliens" på Bergslagstorget som kommer att fortsätta invadera oss. Se människan i dem! Sök människan i dig!

SD har rädsla som drivkraft

Jag har alltid haft känslan av att rädsla är Sverigedemokraternas främsta drivkraft. Både att odla egen rädsla och att skapa rädsla hos andra. Rädsla sluter människor och samhället och betyder stagnation. Samhällsutvecklingen avstannar.

Öppenhet och tolerans, sådant som gör livet värt att leva och en grund att bygga ett samhälle och en samhällsutveckling på, är motsatsen till rädsla. Sverigedemokrater politik är inåtvänd. De talar om det som varit och alla vet aldrig kan bli igen.

En längre intervju med Jimmie Åkesson i en av morgontidningarna i lördags bekräftar min känsla. Partiledarens möte som barn med barn från andra kulturer präglades av bråk. De upplevelserna präglar honom som vuxen, medger han.

Rädda människor lever sina liv med färre nyanser. Perspektiven krymper. Tillvaron blir gärna svart eller vit. Men så ser inte livet ut. Det finns en stor gråskala däremellan. Ingen är enbart god eller enbart ond. Jimmie Åkesson är det inte. Jag är det inte heller.

Vi människor är i grunden väldigt lika. Olikheterna är långt mindre än vad t ex Sverigedemokraterna målar upp. Kulturella skillnader är en källa till stimulans och dynamisk utveckling. Men de kan leda till konflikt eller utnyttjas för att skapa konflikter. Nationalism, chauvinism, etnocentrism har använts av många demagoger (hetsare) och ledare genom historien för att göra människor rädda och själva kunna ta ledningen. Ofta har sådana ledare lett sitt land in i krig. Samhällen som öppnar sig för kulturmöten och idéer utifrån däremot utvecklas.

Genom konflikter, och jag menar då inte våldsamma konflikter, utvecklas vi människor. Genom att lära oss jämka samman olika intressen blir vi mer mänskliga, mer verkliga. Att vara människa är inte att vara egoistisk. Människan är i grunden en social varelse med vilja till samarbete och förmåga till omtanke om sin nästa.

I intervjun medger Jimmie Åkesson att ”en del svenskar kanske måste göras om för att passa in i hans Sverige”! ”Göras om”? Är det tidigare kommunistdiktaturers korrektionsläger eller nazitysk rasbiologi han tänker tillämpa? Vad är det för ett samhälle Jimmie Åkesson vill skapa? Ska vänstertänkare ’rehabiliteras’? Är det homosexuella som ska ’botas’? Vilka är det som ska ”göras om”?

Sverigedemokraterna försöker bakom en polerad fasad att skapa rädslans samhälle. Rädda människor låter sig ledas vart som helst. Ge inte rädslan utrymme. Fokusera istället på tillit, tolerans, öppenhet och framtidsvisioner. Det är mina ledstjärnor vid sidan om solidaritet och rättvisa.